Vin är en dryck som tillverkas av druvor. De godaste vinerna som finns är tillverkade av druvor av högsta kvalitet. Druvor är dock en typ av bär som är mycket beroende av årets väderförhållanden. Vissa år kan druvskörden vara sämre och andra år kan det vara jättebra kvalitet. På grund av detta uppskattas vissa viner från ett visst år mer än andra. Det är därför vinerna vi kan köpa märks i årgång och kostar olika mycket. Ett vin från en bra årgång kostar mer, samtidigt som vin tillverkat av årets skörd ibland är billigare, beroende på druvornas kvalitet. Det finns ett flertal olika kategorier av viner såsom rödvin och champagne, och inom dessa finns olika typer.
Vinfakta – olika typer av viner
Det finns olika typer av viner, såsom röda, vita, rosé, mousserade och champagne. Ofta brukar olika typer av viner förknippas med en viss typ av mat, tilltugg eller som en mer social typ av dryck. Ett mer socialt vin är sådana som med lätthet kan drickas som sällskapsdryck utan mat. Röda viner klassificeras ofta som matviner, medans rosé- och vitviner passar både till mat och som sällskapsdryck, då de ofta innehar en mer lättdrucken karaktär. Mousserande viner och champagne brukar oftast användas som välkomstdryck, samt vid finare tillfällen för att exempelvis fira något speciellt. Dess bubblor ger en exklusiv känsla.
Vilka viner bör lagras och hur blir det bubblor i champagne? Det finns olika produktionsmetoder som ger olika viner dess speciella karaktär. Exempelvis rött vin som har en mörk- eller klarröd färg tillverkas från blåa vindruvors skal. Ibland förekommer gröna druvor i framställningen av röda viner, det är dock inte vanligt. Rött vin pressas, till skillnad från vitt, efter att druvmusten jäst klart. Det gör att alkohollösliga färgämnen hinner lakas ut. Processen kallas maceration och pågår under cirka en veckas tid. Om denna massa av skal macereras under en kortare tid får man istället rosévin.
Tillverkning av vita viner
Vin fakta – vid tillverkningen av vita viner, till skillnad från rött, är inte kontakten med druvornas skal lika betydande. Skalet avskiljs vanligen redan från musten när pressning sker. Då musten är genomskinlig kan vitt vin framställas från både blå och gröna druvor. Vissa gånger får vinerna ha kontakt med skalen då det ger mer smak, eller som vid tillverkningen av rosévin. Vitt vin jäser oftast vid lägre temperaturer än rött, vid cirka 12 – 14 grader. Det finns olika typer av vita viner såsom, friska, smakrika och tanninrika, samt lätta till fatlagrade. Det är också vanligt att framställa aromatiska och söta vita viner.
Champagne är ett vitt mousserande eller rosévin från det norra distriktet Champagne i Frankrike. Champagneproduktionens huvudorter är Épernay och Reims. Vanligtvis används ordet champagne för att beskriva alla sorters mousserande vin från olika delar av världen. Dock är det endast vin från distriktet Champagne som får titulera sig med namnet. Dessa har framställts i enlighet med “méthode champenoise”, vilket gör att de får kallas för champagne i kommersiella sammanhang, då det är en skyddad ursprungsbeteckning. Man tillverkar champagne genom att först tillverka vanligt vin, som buteljeras och en jästtillsats tillsätts för en andra jäsning. Detta tar minst 15 månader och det är då bubblorna skapas.
Vinfakta förklarar att viner kan smaka så olika beror oftast på druvsorten. Var druvan växer, dess jordmån och hur den framställs spelar in på hur ett vin kommer att smaka. Men den viktigaste faktorn är faktiskt vilken sorts druva som används. Det finns väldigt många olika druvsorter som alla har en egen typisk smakegenskap.
Olika druvsorter i Frankrike
I exempelvis Frankrike finns många olika druvsorter. Med 889 000 hektar är Frankrike det land, efter Spanien, som har näst mest vinodlingar. De producerar 57 miljoner hektoliter vin vilket är mest i hela världen. Frankrike är också det land som producerar flest typer av kvalitetsvin. Till en början började grekiska sjöfarare att tillverka vin runt staden Marseille. Julius Caesar och hans legionärer spred sedan vinodlingarna till hela landet. Under slutet av 1800-talet angreps odlingarna av vinlus, Phylloxera vastatrix, vilket förstörde en stor del av odlingarna. Detta löste man genom att importera resistenta rotstockar från norra Amerika och ta sticklingar från de ursprungliga sorterna. Det tog många år innan vinodlingarna återhämtande sig till dagens stora produktion.
Det finns ett organ vid namn INAO (Institut des Appellations d’Origine) vilka kontrollerar de franska vinernas klassificering, vilka delas in i olika klasser. Vinfakta visar att inom dessa klasser finns olika druvsorter. I de norra delarna av landet är gröna druvor vanligare och desto längre söderut man kommer finns en djupare färg på röda viner från blå druvsorter. De mest kända av de blå druvsorterna som man finner ner mot södra Frankrike är Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Grenache, Merlot, Pinot Noir och Syrah. De franska druvorna produceras i ett antal olika vinregioner såsom Bordeaux, Loire, Bourgogne och Rhône. Bordeauxviner är exempelvis viner från regionen Gironde i sydvästra Frankrike, där staden Bordeaux är belägen. Denna region anses vara producent av världens bästa röda kvalitetsviner. Viner härifrån kännetecknas genom att de inte inte bara görs av en typ av druva, utan det är en blandning av flera.
Vinresa i södra Frankrike
Om man gillar röda viner och gärna vill åka på en vinresa är södra Frankrike ett område man bör besöka. För många vinälskare är det ett måste att besöka exempelvis Bordeaux. De röda vinerna härifrån är högklassiga viner. På en vinresa till Bordeaux får du se både pampiga och exklusiva slott och egendomar, samtidigt som du får se tillverkningen av de klassiska vinerna. Staden Bordeaux sägs vara en av de tjusigaste städerna i Frankrike som är mycket fascinerande att besöka. Du kommer att få uppleva en blandning av slingriga gränder med små mysiga restauranger, breda avenyer med lyxbutiker, och renässansfasader som gör dig mållös. Det är en resa utöver det vanliga där du kan uppleva så mycket av livets goda.